Utbildningsavdelningen genomför ett omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete. Där ingår bland annat att utveckla ett nytt ackrediteringssystem som innefattar tydliga riktlinjer för utbildningsproducenter. Vi vill därvid uppmärksamma följande: Stor makt har samlats på Psykologförbundets specialistkansli och med den följer också stort ansvar.
Däri ingår att värna om psykologyrkets bredd, dess olika inriktningar och kompetensområden. Eftersom så många psykologer går specialistprogrammet bekostar arbetsgivare i praktiken mycket få utbildningar utöver detta.
- Specialistutbildningen bygger på att fristående utbildare erbjuder kurser som förbundet sedan ackrediterar. Förbundet har med andra ord ett stort ansvar för att ackrediteringar sker professionellt, genomtänkt och transparent.
Dock har utbildningar med ungefär likvärdig inriktning och kunskapsgrund har fått olika beslut om ackreditering utan tydliga motiveringar. Vid de-ackreditering av kurser samt i samband med underkännande av kursplaner har vi upplevt godtyckliga och oklara beslutsgrunder. Vissa metoder har t ex ansetts otillräckligt beforskade medan andra med klart mindre forskningsstöd godtagits. Skäl är inte förtydligade i policydokument och olika principer tycks gälla parallellt.
STP-studenter har i strid med gällande dokument på förbundets hemsida, i sin studieplan fått avslag på att gå viss enligt hemsidan godkänd utbildning för aktuell specialistutbildning och i stället anmodats gå en annan specifik utbildning.
- Det finns en risk att bedömare riskerar att vara jäviga, eventuellt även okunniga, snarare än ”oberoende” om de företräder en annan teoriinriktning än den aktuella kursens. Granskningar och bedömningar måste därför genomföras med transparens.
Överklaganden av avslag på ackrediteringar av kurser, bemöts i dag av att ”oberoende granskare” får säga sitt. Det har dock inte gått att få fram vilka dessa är, eller ens vad de har för kompetens. Transparens minskar risk för ev. jäv vilket är speciellt viktigt eftersom vår profession idag representerar många olika teoriinriktningar.
YRKANDE: att utvecklingen av ett nytt ackrediteringssystem skall innefatta tydliga riktlinjer för, inte bara för utbildningsanordnare utan även, specialistkansliet som kan undanröja risk för jäv. Beslut bör vara transparenta och följa riktlinjer som är tydligt formulerade och uppenbart förankrade i övergripande kongressbeslut.
Att en oberoende instans inrättas att vända sig till även för den som anmäler om ackreditering, för s.k. second opinion. Oberoende bedömare som granskar kurser bör ha god kompetens och egen erfarenhet som praktiserande psykolog inom det aktuella området. För att skydda professionen bör icke-legitimerade oberoende bedömare endast användas i de fall en specialistkurs är enbart teoretisk och inte metodinriktad.
För Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning
Genom Malin Holm, ordförande, leg psykolog