Mot bakgrund av att så många som ca 4500 psykologer idag är inskrivna i specialistprogrammet och arbetsgivare i praktiken bekostar mycket få andra utbildningar, har plötsligt stor makt samlats på Psykologförbundets specialistkansli, i praktiken i hög grad bestämmande för vad psykologer och specialistpsykologer i framtiden skall kunna. Vi anser att Psykologförbundets därmed tagit på sig ett mycket stort ansvar och att specialistutbildningen måste spegla förbundets övergripande ställningstagande: att det ska finnas både bredd och djup inom professionen och att psykologin inte ses enbart som en naturvetenskap/medicinsk vetenskap, utan även en kultur/samhällsvetenskap. På förbundets hemsida beskrivs nu att specialistutbildningen i klinisk vuxenpsykologi gjorts mer “avnämarvänlig” och alltså i högre utsträckning anpassas till efterfrågan inom psykiatrin. Tanken är att kliniska specialister skall kunna ta antingen specialisttjänster men också psykologiskt ledningsansvar (PLA). Denna avnämarvänlighet har dykt upp ganska plötsligt, och är itne helt tydlig vad den innebär, men vi oroas av att det innebär snarare likriktning och avsmalnande än ett säkerställande av bredd och djup inom professionen. att en situation som i hög utsträckning styrs av politik och budgethänsyn, blir bestämmande för vad det innebär att vara specialist i klinisk vuxenpsykologi och inte vad som t ex är spetskunskaper enligt en internationellt sett hög standard. Som exempel från vårt kompetensområde undrar vi vad händer med psykologutredningskompetensen om förbundet avser att anpassa specialiteten klinisk vuxenpsykologi till psykiatrins efterfrågan på snabbspår? Som exempel har STP-studenter i sin studieplan fått avslag på att gå viss utbildning med motiveringen att det skulle innebära en alltför stark koncentration av performancebaserade tester (2 kurser) och istället anmodats att gå en specifik annan utbildning i diagnostik. Vad speglar det för beslut att kliniska psykologer inte får specialisera sig i personlighetsdiagnostik – en traditionellt och internationellt stark psykologkompetens? Vi vet att de för närvarande inte efterfrågas i särskilt hög utsträckning inom psykiatrin i Sverige, men vi behöver inte gå längre än till Finland och Danmark, för att se att Rorschachmetoden är en självklar del av specialisering för många psykologer och en självklar del av psykologutredningar inom psykiatrin. Detta är ett exempel som vi känner till eftersom detta är vårt specialistområde, men vi menar att det speglar ett fenomen som är oroande och behöver beaktas. Vi menar att fackliga mål att förbättra karriärvägar och höja psykologers löner, inte bör ske på bekostnad av fördjupade kunskaper och spetskompetens inom specifika specialistområden inom psykologin, som säkerställer professionens olika teoretiska inriktningar och kunskapsbredd. YRKANDE att de ”tydliga och välstrukturerade lärandemål” som utbildningsavdelningen just nu arbetar fram för specialistutbildningen säkerställer fortsatt djup och bredd inom professionen, och inte likriktning och utarmning utifrån psykiatrins efterfrågan att den organisatoriska befattningen psykologiskt ledningsansvar och specialist i klinisk vuxenpsykologi tydligt skiljs åt i utbildningen För Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning Genom Malin Holm, ordförande, leg psykolog
