I maj 2009 besökte Ellen Hartmann, Norge, för andra gången Rorschachföreningen i Stockholm för att berätta om sina studier med Rorschach som militärt urvalsinstrument. Hartmann är en aktiv forskare med bred och pragmatisk ansats, och bedriver forskning i både kliniska sammanhang och urvalssammanhang. Här följer några av de intressanta resultat som redovisades på dagens första halva.
2003 genomfördes av Hartmann et al blindstudien ”Psych Measures as Predictors of Military Training Performance” med främsta syfte att undersöka produktivitet och i vilken mån psykologiska tester som NEO och Rorschach tillför något utöver andra tester (incremental validity) för att predicera förmågan att klara av ett extremt krävande träningsprogram, vilket också innebär kvalificering till Norska Marinkårens specialstyrkor (NFS). Testerna var NEO (eg en norsk snarast exakt motsvarighet kallad 5PFmil) och Rorschach (relevanta skalor), och G, mätt med flera WAIS-delskalor, En norsk arbetsanalys bedömde att NFS kräver hög intelligens, övergenomsnittlig affektkontroll, mycket god realitetstestning, förmåga att hantera stress och otydlighet, hög inlärningskurva både teoretiskt och praktiskt och hög uthållighet.
Första nivån i antagen till NSF innebär fysiska, tekniska och intelligenstester. Andra nivån innebär en mer omfattande hälsokontroll, kognitiva tester och tester av förmåga, tillsammans med individuella intervjuer. Ca 30% blir normalt godkända på denna nivå. För studiens syften gjorde rekryterna här även NEO och Rorschach, som för dem presenterades som ordinarie testmetoder. Tredje nivån består av ett fyra dagar långt rigoröst träningsprogram med extremt krävande övningar, både psykiskt och fysiskt. Endast ca10% av rekryterna från ursprungsgruppen, passerar även denna nivå och antas som NSF kandidater. 90% bortfall är kostsamt och om personlighetstester som NEO och Rorschach kan predicera en del av detta bortfall skulle de alltså kunna komma till stor nytta.
Fem Rorschachvariabler visade sig signifikant kunna predicera genomförande av alla steg inklusive träningsprogrammet; (m, Sum Y, XA% , X-% , and WSum6 Lvl2). Ingen som hade något WSum6 Lvl2 svar klarade sig, vilket tydligt visar behovet av adekvat realitetstestning. Rorschachmetoden var bättre på att predicera dem som inte klarade av programmet, än vilka som blev antagna. Framgång eller ej kunde inte prediceras av vare sig de kognitiva testerna (WAIS) eller någon skala eller delskala av NEO.
2008 replikerades studien, publicerad under namnet “Rorschach variables and Big Five Scales as Predictors of Military Training Completion: A repl. Study of the Selection of Candidates to the Naval Special Forces in Norway”. Denna gång ville man också undersöka inverkan på resultaten av den stressfyllda miljön, eftersom kandidaterna testats under själva träningsprogrammet, under stark fysisk och psykologisk påverkan. De Rorschachvariabler som valdes i denna studie byggde på resultaten av den första, och rörde adekvat social perception, empati, och adekvata interpersonella relationer (M+), adekvat perception and social anpassning (XA%), stressrelaterade ångestkänslor, låg stresstolerans, och uppgivenhet (m).
140 norska män i åldrarna 19-33 år deltog i studien. Samtliga var alltså kandidater som klarat tester av förmåga, den medicinska undersökningen, den personliga intervjun och fått påbörja marinens specialstyrkors träningsprogram. 30 personer, eller 22% fullföljde träningsprogrammet och 78% gjorde det inte, de allra flesta på eget initiativ. Alla hypoteser bekräftades med signifikans, och liksom i första studien var Rorschach bättre på att predicera vilka som inte skulle klara relativt vilka som skulle klara av programmet. NEO-skalor eller delskalor visade inte heller denna gång något prediktivt värde. Ellen Hartmanns hypotes angående detta är att detta speglar s k ”fake normal” i önskan att passera, och att ”fake normal” hos denna generellt välanpassade grupp är så subtil att det inte blir synligt statistiskt. Mellan den lugna och den mindre lugna situationen var M+ den enda variabeln som skilde sig signifikant (lite förvånande).
I denna den andra studien ville man också pröva begreppet illusorisk psykisk hälsa (Illusory mental health) i relation till genomförande av programmet. NEO delskala N (emotionell stabilitet, eller neuroticisnm) illustrerade individens uppfattning om sin psykiska hälsa, och en bedömning av desamma gjordes med Rorschachvariablerna M+, XA%, m, Sum Y+V+FD, X-%, Wsum6Level2, AG)
|
Rorschach
|
| Good
|
Poor |
|
NEO-N |
Good |
Robust
22/45
(33%) |
Illusorisk hälsa (en troligtvis sårbar grupp*)
1/26
(4%) |
23/71
(24%) |
| Poor |
Poor selfrepresentation. Framställer sig sämre än man är. ”Rop på hjälp”’
6/23
(21%) |
Distressed
1/14
(7%) |
7/37
(16%) |
| Total |
28/68
(29%) |
2/40
(5%) |
30/108
(22%) |
Alla hypoteser angående Rorschach bekräftades om än inte med lika höga siffror som vid den första studien. Rorschach var fortsatt bättre på att förutsäga vilka som inte skulle klara sig än vilka som skulle göra det. NEO ensamt hade fortsatt inget predicerande värde. Kombinationen av NEO-N och Rorschachvariabler visade dock intressanta resultat där det inte minst kan noteras att endast två individer som uppmätte negativ psykisk hälsa med Rorschach, klarade träningen.
Fynden från båda studierna (2003 och 2008) visar att finns Rorschachvariabler, inte minst m och WSum6Lvl2 och även störd perception, som kan förutsäga vilka som inte kommer att klara intagningen till Norska Marinens Specialstyrkor. Det är relativt obetydlig skillnad om testningen sker under stress eller lugna betingelser. Rorschachtestning är en situation där personen möter något nytt och främmande, få regler och hållpunkter finns för hur hen skall svara och personen blir satt i en slags experimentell mini-krissituation som liknar den som personen utsätts för i denna träning, och troligen mentalt liknar det personer kan utsättas för ute i fält och krig, varför Rorschachmetoden kan förutsäga något om stressfungerande som självskattningsmetoder inte kan.
Ellen Hartmann & Cato Gr⊘nner⊘d (2009) Rorschach Variables and Big Five Scales as Predictors of Military Training Completion: A Replication Study of the Selection of Candidates to the Naval Special Forces in Norway, Journal of Personality Assessment, 91:3, 254-264, DOI: 10.1080/00223890902794309
