I juni 2019 skrev vi en debattartikel i Psykologtidningen, som dock kortats för att rymmas i tidningen. Här följer den i sin helhet.
Specialistutbildningen för psykologer är en konstruktion i Psykologförbundets regi. Den bygger på att fristående utbildare erbjuder kurser som förbundet sedan ackrediterar. 3500 specialistpsykologer utbildas idag och arbetsgivare bekostar närmast inga utbildningar utanför specialistprogrammet. En enorm makt har därmed samlats på Psykologförbundets specialistkansli, i praktiken avgörande för yrkets framtid i Sverige. Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning är kritisk mot att Psykologförbundet urholkar psykologers yrkesunika kompetens genom att i alltför hög grad anpassa specialistutbildningen till psykiatrins beställningar. Specialistkansliets hantering av godkännanden och ackrediteringar präglas av godtycklighet, bristande transparens och föder misstankar om jäv.
Inom den psykiatriska vården har vi under lång tid sett individualiserade personlighetsutredningar minska, till förmån för standardiserade symtomskattningar av psykiatriska diagnoser vilka sedan matchas mot evidensbaserade behandlingsmetoder. Målet har varit att höja psykiatrins status genom att binda sig till det medicinska diagnossystemet. Samstämmigheten och forskningen har ökat och produktiviteten är hög – inte bara fler människor får diagnoser, utan människor får också fler diagnoser. På samhällsnivå ser vi dock ingen minskning av till exempel antalet sjukskrivningar. Efterfrågan på psykiatrin ökar stadigt, liksom kritiken mot en psykiatri som inte förmår fullgöra sitt samhällsuppdrag och där standardiseringen av metoder och ackords-logiken dominerar. https://www.gp.se/debatt/standardiserad-psykv%C3%A5rd-n%C3%B6ter-ned-personal-och-patient-1.14080291 Diagnossystemen kritiseras för att inte utgöra en ändamålsenlig grund för planering av vården. De skapar en konstlad uppdelning av människor som inte tar hänsyn till individuella olikheter och behov, så som samsjuklighet eller stora olikheter mellan individer inom en diagnosgrupp. Svårt sjuka människor bollas runt och erbjuds inte någon vård eftersom deras behov är alltför komplexa för att passa den standardiserade vården. https://www.svtplay.se/video/21812202/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-20-psykrevolten
Parallellt med denna utveckling ackumuleras evidensen för vikten av att utreda hela personen och inte bara diagnosen, för att kunna göra prognoser och utforma en individuell behandling som leder till resultat. https://onlinelibrary.wiley.com/toc/10974679/2018/74/11. En psykologisk personlighetsutredning är en avancerad kompetens, yrkesunik för legitimerade psykologer och en viktig del av vår kunskapstradition. Den innebär en större arbetsinsats än enbart symtominriktade skattningsskalor och det är en del av utredningsprocessen att ta ställning till vilken typ av utredning som behövs. Performancebaserade personlighetstester som Rorschach och Wartegg hjälper oss i arbetet eftersom de ger ”in vivo”-exempel på en persons typiska fungerande. Det är psykologiska tester med en lång tradition, som kontinuerligt utvecklas parallellt med att våra kunskaper om det mänskliga utvecklas.
Psykologförbundets specialistkansli de-ackrediterade 2018 utbildningen i Warteggmetoden (specialistackrediterad 2016) med motiveringen att de anser att den i dagsläget inte vilar på en så stabil kunskapsgrund att den bör läras ut … till specialistpsykologer utan särskilda fördjupade kunskaper i performancetester av personlighet och psykometriskt utvecklingsarbete och forskning. En anmärkningsvärd devalvering av psykologers legitimation som annars brukar innebära att vi självständigt kan granska och värdera våra egna arbetsmetoder. Sedan förlorade kursen Evidensbaserad psykologisk utredningsmetodik (ackrediterad endast ett halvår tidigare) sin ackreditering för att den omnämner Warteggmetoden. Det är en bred metodikkurs som omnämner en rad olika testmetoder, ett flertal mindre väl dokumenterade än Wartegg. Vi uppfattar att ribban ligger högt för att en metod ens skall få omnämnas inom ramen för en metodikkurs, men avgör gärna själva https://www.personlighetsbedomning.se/wp-content/uploads/2018/09/CWS_Statistical-foundation.pdf.
Rorschachmetoden vilar på så stabil kunskapsgrund att dess ackreditering fortsatt passerar detta nya nålsöga. Istället fick psykolog under specialistutbildning nu veta att hen inte kunde bli godkänd om hen läste Rorschach-kursen ovanpå kursen i utredningsmetodik, eftersom båda var inriktade mot performancetester. Annars gäller enligt hemsidan att om en kurs redan är godkänd inom specialiteten tillgodoräknas den utan vidare prövning.
Istället för Rorschachutbildningen, förordade specialistkansliet ytterligare en metodikkurs i ”evidensbaserad diagnostik” som anordnas av ett utbildningsföretag som erbjuder en rad kurser där den psykiatriska diagnostiken dominerar, snarare än det psykologiska utredningsperspektivet med individen i centrum. Just den kursen som rekommenderades av studierektor, har nu så många anmälda att de kan fortsätta fylla kursplatser 2020, utan att behöva den för andra kursarrangörer obligatoriska utvärderingen mellan kurser.
Vi har föreslagit Psykologförbundet att återinföra den tidigare specialiteten ”utredning, bedömning och diagnos”, allra helst om nu vissa kurser betraktas som för avancerade för legitimerade psykologer under specialistutbildning. Vi fick svaret att specialiteten togs bort eftersom den inte efterfrågades av arbetsgivarna. På förbundets hemsida står att läsa att specialiteten Vuxenklinisk psykologi är ”lite mer avnämarvänlig”, det vill säga förbundet levererar det arbetsgivarna efterfrågar. Tillsammans med en planerad obligatorisk utbildning i ledarskap tycks Psykologförbundet nu sätta likhetstecken mellan att vara specialist i vuxenklinisk psykologi och att vara VDN-märkt för psykologiskt ledningsansvar inom den standardiserade psykiatrin.
Vi anser inte att det bör vara 100% tongivande för psykologspecialiteten vad arbetsgivarna efterfrågar. Vi frågar oss vad denna är värd om vi inte skall sträva efter att påverka psykiatrins utformning utifrån vad vi psykologer vet om hur människor fungerar.
Vi vill att Psykologförbundet värnar den kliniska utredningskompetensen – en unik kompetens för legitimerade psykologer som möjliggör individualiserad prognos, behandlingsplanering och förbättrade resultat av vården.
Vi kräver även en transparent, kompetent och professionell hantering av beslut och ackrediteringar inom specialistutbildningen för psykologer, med tydlig förankring i Psykologförbundets grundläggande beslut om professionell bredd.
Malin Holm, leg psykolog, ordförande i Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning.
Cilla Kallenberg leg psykolog, leg psykoterapeut, utbildare i Rorschachmetoden.
Malin Hildebrand Karlen leg psykolog, fil dr Göteborgs Universitet
Harald Janson, docent i psykologi vid Stockholms Universitet, fil.dr., psykolog och utbildare i Rorschachmetoden.
Agneta Rosenqvist Specialist i klinisk psykologi, utredning/bedömning/diagnos f.d. Secretary General, International Society of the Rorschach and other Projective Methods.
Christer Sandahl professor emeritus och specialist i klinisk psykologi och arbets- och organisationspsykologi
